Några rader till vår dotter...

Hej älskade Tilda!
Vill att du ska veta att du fortfarande finns i våra tankar, våra hjärtan och mest av allt i vår vardag. I förrgår träffade vi prästen inför lillebror Melvins dop. Samtalet kom att handla lika mycket om dig som om lillebror. När vi var klara gick vi och tände ett ljus för dig i kyrkan, som vi så många gånger tidigare gjort.
Under dopceremonin i kyrkan går tårades mina ögon av stolthet och lycka för dina bröder, men även av längtan och sorg över att du inte finns hos oss! Ibland undrar jag när det kommer sluta att göra så ont?! Jag vet att jag under resten av mitt liv kommer att bära med mig sorgen över att du inte fysiskt finns hos oss, men när blir sorgen mer den stilla varma och inte den smärtsamma huggande?
Älskar dig så mycket min lilla prinsessa!