En syster på månen

Idag berättade storebror Pontus att hans syster Tilda bor på månen och att hon snart kommer och hälsar på. Då måste vi köpa nappar till henne, precis som till Melvin, för de är bebisar och skriker så mycket. När Tilda kommer och hälsar på ska Pontus hålla i Melvin och jag (mamma) ska hålla i Tilda. Han pratar så naturligt om henne som att hon fortfarande fanns hos oss.

Det är vid vid dessa tillfällen hela vardagen stannar upp och när orden sjunker in känns det som att hjärtat ska brista!

Det blir så uppenbart att deras syster inte finns hos våra söner... att det saknas ett ansikte på familjefotot...