Idag när jag var på väg hem från jobbet och började närma mig hemmet svängde jag av vägen från Borlänge, då såg jag hur starkt månen lyste just idag. Var en av de där stunderna som Tilda så naturligt dök upp i mina tankar. Funderade lite på om det faktiskt är så att hon leker med sina kompisar på månen- Elis, Agnes, Elsa och alla de andra änglabarn vars föräldrar jag kommit i kontakt med efter att Tilda somnat in.
Ibland ser man nog allt som tecken, just för att man söker efter dem. Men ibland blir det svårt att att inte tro att det finns en mening, att något litet i vardagen är ett tecken. Som ljuset bredvid Tildas minnesskåp i det annars mörka rummet. Att bakgrundbilden i mobilen, på Tilda i sin röda vackra klänning, lyser starkt hela vägen hem när jag sitter ensam i bilen. När bakgrundsljuset på mobilen egentligen borde slocknat ganska med en gång. Eller som idag, två dagar innan Tildas födelsedag är det fullmåne och helt molnfritt.
Tog en bild med mobilen när jag kom hem på gården, Tilda på månen tittar ner på oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar