Tre år sedan, i väntan på ett syskon till vår son

Såhär såg jag ut, ganska precis på dagen för tre år sedan. Gravid i vecka 39, förväntansfull och ovetande.



Var tungt att vända blad i almanackan igår och se ett rosa hjärta med Tildas namn brevid, noterat på lördagen den 15 november. Är snart dags för Tildas födelsedag, med en massa tankar och känslor som medföljer.

Nedanstående rader är taget ur dagboken vi skrev under Tildas graviditet år 2005.

FREDRIK:
Den här perioden (23 okt-5 nov) har vi varit in på förlossningen en gång till. Men allt gick att stanna upp och allt såg bra ut så Maria fick recept på Bricanyl-tabletter som hon ska ta vid behov. Vi har även varit in på ny tillväxtkontroll, men den såg inte riktigt lika bra ut. Barnet är nu mindre än normalvärdet så nu ska vi in till Falun 1 gång per vecka för att kontrollera så moderkakan gör sitt jobb. Så länge den fungerar som den ska är det tydligen ingen fara. I skrivande stund är det ca 2 veckor kvar till planerat förlossningsdatum, så nu börjar det bli spännande!

MARIA:
13 nov och fortfarande ingen bebis. Bebisen växer bättre igen, vilket känns skönt. Det är värt 2 besök i veckan till specialist-MVC bara man vet att bebisen mår bra. På det senaste besöket 11 nov pratade läkaren (som för övrigt är helt underbar och jätte proffsig) om att de kanske kommer att sätta igång förlossningen så snart livmoderhalsen är mogen. Hoppas att den kommer igång av sig själv innan dess. Känns lite skrämmande om de ska tvinga igång en förlossning... tydligen så blir risken för komplikationer större då med.

Jag ställde mig på vågen när jag var på koll sist och fick en chock! Jag har gått upp 17 kg (gick upp 14 kg förra gången)! Men å andra sidan hade jag inte väntat mig något annat nu när jag bara går hemma. Längtar så mycket efter det lilla pyret där inne nu, kan inte vänta tills jag får hålla det i famnen! Längtar efter alla mysiga, underbara stunder som man har i början. Är dock lite nervös över hur Pontus ska reagera, men det går nog bra.